misscarlstrando

På sommaren fanns det stunder, inte fler än att jag kan räkna dem på ena handens fingrar, men de fanns, och det var stunder då det faktiskt inte fanns någonting att göra. Att behöva göra. I Borlänge, Motala och hos mamma. Sådana stunder då man strosade på gatan utan mål eller någonstans att gå, låg i sängen i flera timmar för länge bara för att det fanns ingenstans man behövde vara, ingenting man behövde göra. Sådana stunder finns inte i sitt eget hushåll under en termin. Då finns det alltid saker att göra, mer eller mindre akut, men att-göra-listan kan göras lång. Och imorgon är det val, då blir det till att lämna sin röst för Sveriges framtid. Fast jag tänker mer på att få träffa mami och katta.