misscarlstrando

Kom hem från Ullared i söndags, några kronor fattigare men >25kg prylar rikare.

I måndags eller söndags eller någon annan godtycklig dag som inte var idag eller igår hittade jag en ny låt som har gått på repeat i min hjärna. På tentan när jag desperat försökte komma på vilken den sista av socialstyrelsens föreskrifter var snurrade endast refrängen i min hjärna, vilket är det enda jag kommer ihåg av låten. Som jag hört två gånger. Fast man kan ju säga att jag har hört refrängen ca 10 000 000 gånger eftersom den går runt runt runt runt runt runt. Det mest fantastiska är att den går på olika nivåer. Som på tentan när jag försökte fokusera spelades den så högt att den dränkte allt annat, men när jag skriver eller pratar eller tänker eller lyssnar på musik går den bara i bakgrunden, som när elementen susar eller klockorna tickar. Jag har pluggat hela dagen inför seminariet imorgon, men upptäckte för ett par timmar sen att mina A4sidor handlar om fel saker, så jag stressar som en hal banan och försöker hitta rätta artiklar, teorier, fakta, frågeställningar och slutsatser. Fast slutsatser har jag ju aldrig ändå, så kan skippa det. Upp om 7 timmar och jag har inte en susning om vad det jag skrivit handlar om. 6 månader förresten för 2 dagar sedan, firades inte för fem öre, me like.

Nyss varit på sista delen av experimentet jag ställt upp i, "varför svimmar vi?". Tog bara 2h till skillnad från förra gången då det tog 4-5h. Fick en PVK i foten, gjorde inte alls så ont som folk påstår. Men det var en bra BMA:are som satte den efter konstens alla regler. Känns ganska slappt ändå, få pengar för att ligga stilla, sitta stilla och göra lite knäböj. Och ge lite blodprov och krimskrams runtikring.
Idag: plugg

Jag vet att allt jag skrivit om handlar om tentan, men nu är det mindre än en timma kvar tills den börjar. Whiskey jamade precis i sömnen, sött. Jag håller på att lära mig en ny låt, det går sakta men säkert och på Emmas tålamod. Jag har gjort en namnskylt tills idag men tydligen tappat bort den jag behöver till VFU:n. Min mp3 börjar spela hela tiden fast den är på Off, tror den är för aktiv. Eftersom jag inte gjort något vettigt idag tänker jag på allt jag borde gjort, men jag har åtminstone bokat tvättstuga. Och fyllt brända plåten med vatten. Trots att folk säger att det är omöjligt att kugga om man får linda ben/ ge injektion så vill jag ändå inte ha det, för jag är bra på det omöjliga när det är till min nackdel. Fast jag kan faktiskt linda. Åh. Ångest. Tänk om jag får infusion. Måste övningsräkna lite så jag vet hur. För det vet jag inte.

FFR är tillbaka!

Jag bloggar verkligen mest när jag har tenta eller allmänt mycket plugg. Jag har en känsla av att det är för att folket i min omgivning inte ska få höra hur synd det är om mig och om hur mycket jag har att göra. Det får de läsa istället. Om jag inte redan nämnt det så är Whiskey musikalisk, tar Emma fram fiolen sätter sig katten vid fötterna, och likaså om det är sång vid "pianot". Synd att katta själv inte kunde ta lika fina toner när vi badade henne igår.

Belöningssystem fungerar inte på mig. "Ett glas oboy när du läst ett avsnitt". Dricker upp all mjölk innan jag hunnit börja läsa. "Du får ut och springa när du läst igenom allt en gång". Det regnar ute, jag vill inte ut. Så jag testar utpressning blandat med belöning. "Du får inte äta lunch förrän du läst igenom allt, men lunchen får bestå av pizza!". Får väl se hur det funkar. Jag drömde om en gammal klasskamrat och krusbär inatt, men inte ens i drömmen lyckades jag plocka de krusbär som var mogna.

Två filmkvällar i rad nu, med en enda skräckfilm. Självklart drömde pojken mardrömmar om stolen i mitt rum medan jag drömde om hur man sätter kateter. Två nätter i rad. Allt jag tänkt på dagtid är däremot skoter, är så sugen på att köra upp till något fjäll och bara sitta och njuta av sol och snö.

Tenta på tisdag, och det känns som allt jag gjort senaste veckorna är att ha pluggat. Idag har det än så länge blivit 20 lagar lästa, men hittade nu 7 lagar som borde fungera på allt, koncentrerar mig på dem ett tag. Sen blir det komplikationer och något till som jag nu har glömt. Tack och lov för Spotify. Hoffmaestro, Teddybears Sthlm, Daniel Ray Adams, Oskar Linnros och Bruno Mars får mig att uthärda tråklagarna. Lyssnar nästan endast på manliga artister fortfarande. Bara Melissa Horn och Miss Li som bryter trenden lite till och från. Underbar dag ändå hittills, har spenderat dagen i pyjamas i soffan och planerar att stanna här några timmar till. En långpromenad innan det blir mörkt kanske, och massa potatis till middag.

Jag har precis stuckit en människa för första gången! Och det gick bra! Emma ställde upp som offer på ett venprov i armen, och blodet rann fint! Venprov i handen gick dock inte, vet inte om det borde gått heller. Mycket hygieniskt och professionellt kändes också att sitta i köket i morgonrock, kattsele som stas och plåster hämtade direkt från ovven. Men nu har vi ett provrör fyllt med blod som vi inte vet vad vi ska göra av med.

Det är inte min dag idag. Igår var inte heller min dag. Fast, man är ju bara tilldelad en dag per år så det kanske inte var så konstigt. Men idag har jag fått bevis för att min magkänsla är i toppform, trots allt godis. Eller på grund av all godis. Ja ja. 26:e oktober betalade jag in hyran. I början av november fick jag panik för jag trodde jag hade glömt att betala hyran, kolla kontoutdrag (eller vad det nu heter) och såg att hyran visst hade dragits, rätt summa och datum och hela köret. Idag med posten kom ett inkassobrev, som snällt meddelade att hyran inte var betald och att det inte var så bra. I panik kollade jag ännu en gång banken, och där stod det fortfarande att hyran hade betalats. Väntade ängsligt tills Emma kommit hem, förklarade allt lugnt och sansat (läs: förtvivlat och hyper), och Emma min ängel ringde samtal efter samtal efter samtal och fixade allt! Mellan samtalen visade det sig att jag inte hade betalat hyran till värden, utan till Företagslitteratur, som snällt lovade att betala tillbaka. Så Dagens Puckopokal till mig, och Sveriges hjältar-priset till Emma.

Igår var första, och eventuellt sista, gången jag blev ombedd av en kille att följa med till Ikea. Det var också första, och förhoppningsvis sista, gången jag gick på Ikea utan att köpa någonting! Fast köpte skorpor och pepparkakskolor i lilla delen bakanför kassorna, men det räknas inte. Kolorna smakar verkligen som pepparkaksdeg, helt underbart! Idag var det ett föredrag/en föreläsning med David Lega, otroligt inspirerande, men det jag kommer ihåg nu är att han ritar bättre med sin mun än vad jag kan med mina händer.

Jag har så mycket ny och bra musik på min mp3 nu att jag aldrig vill ta av den. Som tur är pluggar jag bäst med musik så oavsett om jag sitter i köket hemma eller på bibblan så hänger den med. Me happy.

Jag är hungrig och min rumpa håller på att somna, antagligen på grund av att jag sitter på golvet. Emma tycker att jag pratar för mycket om min rumpa, men den är en stor del av mitt liv. Just nu har den även stora blåmärken på sig efter paintballen, fast de gör inte ont. Jag är fortfarande hungrig. Blev erbjuden middag förut men jag åt korvgryta à la moi istället, varför vara social och få gratismat när man kan laga själv och plugga liksom? Apropå plugga så har jag och en klasskamrat slitit med en rapport på sistone, och när vi äntligen kom fram till diskussionen var det enda vi kunde komma att skriva "Why not liksom?". Hela rapporten skriker engagemang. Eftersom helgen spenderades med mestadels vad man på latin kallar "drägg" så har jag blivit smittad med två uttryck som hela tiden kämpar för att komma ut. Det ena är "Backa 'rå!!" på rinkebysvenska, det andra "Ahmen du'rå!!" i målbrottet. Jag är väldigt varm, sitter med fleecejacka på inomhus, och fortfarande hungrig, och nu har min rumpa definitivt domnat bort. Dags att agera.

Jag drömde att världen skulle översvämmas inatt, precis som i 2012. Jag hade en dotter som stundvis såg ut som en kompis. En annan vän bodde i lägenheten bredvid skulle stanna kvar, medan jag höll på packa ner kläder och kurslitteratur att ta med, och fylla diskmaskinen. Jag försökte vara logisk när jag packade men kunde ändå inte låta bli att packa massa böcker ifall att vi skulle komma tillbaka. Min dotter var ledsen och hade problem att packa väskan, hon var tillsammans med min väns son. När vi skulle gå tog jag mammas röda kängor eftersom det kunde bli en lång vandring, men jag kunde knappt gå i dem. Senare var vi vid ett fjäll och ett hav och sen minns jag ingenting mer. Trots att jag bara kan yttepyttelite om drömtydning så kunde jag tolka hela drömmen utan problem, den var som en övertydlig metafor.

Ingenting är perfekt, ingen är helt perfekt. Men någonting kan vara jävligt bra. Någon kan vara riktigt bra.